Norrlands Universitetssjukhus genomgår sedan några år en omfattande om– och tillbyggnad. Bland annat byggs en helt ny byggnad, byggnad 29. Den ska inrymma ett tiotal olika verksamheter på de åtta våningsplanen. Byggnaden blir en lågenergibyggnad som kopplas samman med sjukhusets smarta termiska nät som innehåller världens 30:e största geolageranläggning.
Byggnad 29 uppförs för att förse sjukhuset med nya lokalytor, en förutsättning för att kunna utveckla sjukhuset och möta kraven från framtidens hälso- och sjukvård. Några av verksamheterna som ska flytta in är sjukhusapoteket och IVF-kliniken, båda med tillhörande renrum*. Andra som ska flytta in är Rättsmedicinalverket och flygkoordineringscentralen.
Ingen våning är den andra lik. De verksamheter som ska flytta in har särskilda, och i vissa fall mycket speciella, krav på de tekniska installationerna som måste anpassas efter verksamheten.
– Projektet innehåller exempelvis specialkrav på säkerhetsklasser. Det gör kompetens och samordning mellan projektledning och de olika yrkesgrupperna extra viktig, säger Jan–Erik Strandberg, projektledare Caverion.
Caverion ansvarar för installationen av ventilation, vs, renrum, sprinkler och media (gaser) i den 12 000 kvadratmeter stora byggnaden. Byggnaden blir en lågenergibyggnad som kopplas samman med sjukhusets smarta termiska nät som bland annat innehåller världens 30:e största geolageranläggning. Det smarta termiska nätet minskar sjukhusets behov av fjärrvärme med drygt 10 000 MWh/år och kyla med ca 7 500 MWh/år. Det motsvarar en tredjedel av den köpta fjärrvärmen och 95 procent av fjärrkylan och ger en årlig besparing på cirka 10 miljoner kronor och 600 ton CO2.
Region Västerbottens målsättning är att sjukhusbyggnaderna ska uppnå kraven för miljöbyggnad Guld (Guld är en mycket hög nivå som de mest ambitiösa byggnaderna kan få, ofta har de en uttalad miljöprofil). Byggnad 29 har ett beräknat energibehov på låga 32,7 kWh/m2. När detta skrivs i november 2020 är byggnaden nästan färdigställd. Sedan återstår en omfattande driftsättning och testning av fastighetens olika system och funktioner innan den överlämnas till Region Västerbotten kvartal tre 2021.
– Det är viktigt för oss att ha ordentligt med tid för injustering och samordnad provning så att inte driftavbrott och dåligt fungerande anläggningar stör verksamheten. Vi vill också att vår driftpersonal deltar i injusteringen så att kunskapen om anläggningen är god när byggnaden tas i drift, berättar Annika Harr, byggprojektledare Region Västerbotten. Projektet är ett partneringprojekt som inleddes 2017. Investeringsvolymen för Norrlands universitetssjukhus uppgår sedan några år till 800 miljoner.
– Den kommer att ligga kvar på den nivån några år till. När det gäller ombyggnaden av hela NUS finns ingen fastställd tidplan. Mycket är gjort men fortfarande kvarstår en hel del att göra, säger Annika Harr.
- Region Västerbotten är en stor och viktig kund för oss. Vi har tre avtal gällande el, rör och ventilation med dem. Inom ramen för de avtalen utför vi service och ombyggnationer, främst vid Nus men även på vårdcentraler inom Umeå kommun och angränsande kommuner. Caverion deltar i merparten av sjukhusets ombyggnationer och vi har genomfört flera stora projekt, bland annat ett energieffektiviseringsprojekt 2008–2010. Parallellt med arbetet i Byggnad 29 installerar vi luftbehandlingssystemet, inklusive styr- och reglerteknik, i den nya psykiatribyggnaden, Byggnad 28, berättar Jan–Erik Strandberg, projektledare Caverion.
Fakta NUS
Norrlands universitetssjukhus, NUS, är ett av Sveriges sju universitetssjukhus med en sammanlagd yta på 330 000 kvadratmeter. Sjukhuset ligger i Umeå i Region Västerbotten. Nus ansvarar för högspecialiserad vård i den norra sjukvårdsregionen på en yta som motsvarar över halva Sverige och med ungefär 876 000 personer i sitt upptagningsområde. På sjukhuset bedrivs omfattande forskning och undervisning i nära samarbete med Umeå universitet. Norrlands universitetssjukhus ansvarar även för rikssjukvård för plexus brachialisskador (skador på armens nervfläta), är medicinskt ansvarig för Svenska nationella ambulansflyget, Snam, och har det operativa ansvaret för Svenskt ambulansflyg. Nus har en av Norrlands största reservkraftanläggningar på 12 MW, cirka 50 renrum och egen flygplats (en av tre i självsläckande landbaserade helikopterlandningsplattor i världen)
*Fakta renrum
Renrum används vanligtvis vid forskning eller vid tillverkning där höga krav på luftens renhet ställs för att inte påverka produktens kvalitet eller egenskaper. I ett renrum ställs därför höga krav på entilationen. Luften som kommer in i renrummet passerar vanligtvis ett högverkande HEPA-filter som avlägsnar föroreningar ur luften såsom damm, luftburna mikrober, aerosolpartiklar och kemikalieångor. Renrum klassificeras utifrån vilken mängd och storlek på partiklar som tillåts per kubikmeter luft.