Fredagen den 11 oktober 2024 återinvigdes Vallmobadet i Kolbäck, Hallstahammar, efter en omfattande renovering med fokus på energibesparing och förbättrad arbetsmiljö. Renoveringen av badhuset, som är byggt 1969 har genomförts på knappt två år.
Huvudtanken var redan från början att vi skulle rusta upp badet. Och budgeten för renoveringen som presenterades för kommunstyrelsen var acceptabel för kommunens ekonomi, säger Catarina Pettersson, kommunstyrelsens ordförande i Hallstahammar.
– Nu har medborgarna fått ett nytt fint badhus till en rimlig kostnad. Premiärhelgen var alla badtider fulltecknade, 600 besökare är ett bra bevis på att det nyrenoverade badhuset är efterlängtat, fortsätter hon.
Invigningsdagen bjöd på strålande sol, tårta, musik från Kolbäcks musikkår och korta tal av kommunens förtroendevalda politiker,
bland annat kommunstyrelsens ordförande Catarina Pettersson, Tekniska nämndens ordförande Peter Ristikartano, Sigge Synnergård,
bygg- och miljönämndens ordförande och kultur- och fritidsnämndens ordförande Reijo Tarkka som klippte bandet.
Ombyggnaden av Vallmobadet påbörjades som ett konventionellt renoveringsprojekt där ytskikt och tätskikt i bassänger skulle åtgärdas. Men inventeringen som skedde inom ramen för kommunens EBUP-projekt (EnPC) visade att en renovering med utgångspunkt i energieffektivisering skulle vara mer kostnadseffektiv. Därför beslöt kommunen att inleda ett mer omfattande renoveringsarbete i samarbete med Caverion hösten 2023.
– Det var en bra idé att renovera badhuset inom kommunens EBUP-projekt med fokus på den energirenovering av kommunens fastigheter som vi gör i samverkan med Caverion, säger Catarina Pettersson.
Efter renoveringen går Vallmobadet från att ha varit ett medelbadhus gällande energianvändning till att ha nära nybyggnadsstandard. Energianvändningen minskar enligt beräkningarna med cirka 40 procent, från cirka 540 kWh/kvm till cirka 320 kWh/kvm. Den minskade energianvändningen uppnås med en kombination av åtgärder, bland annat installation av energieffektiv ventilation, teknik för automatiserad vattenrening, återanvändning av redan uppvärmt avlopps- och badvatten som förvärmer inkommande kallvatten samt el från solceller. Ventilation, belysning och vattentemperatur är behovs- och närvarostyrda. Badhuset har också delats in i olika temperaturzoner där allmänna utrymmen, omklädningsrum och bassängavdelningen har olika temperaturer. Kopplingen mellan luft- och vattentemperatur i badavdelningen sköts automatiskt.
– En stor miljövinst är att vi har halverat vattenförbrukningen genom en ny typ av filtermassa för vattenreningen, samt att personalen täcker bassängerna med pooltäcken när badet är stängt vilket minskar avdunstningen. En annan miljövinst är att badvattnet som byts ut avkloreras innan det går ut i kommunens avloppssystem, berättar Anders Allöv, projektledare Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning, Hallstahammar.
Inom projektet har man också återanvänt fungerande material, teknik och byggnadsdetaljer. Förutom själva byggnaden också radiatorer samt många rör- och elinstallationer.
– Vi har också behållit två väl fungerande ventilationsaggregat som betjänar teknikutrymmen och rehabavdelningens omklädningsrum. I badet har vi halverat antalet ventilationsaggregat från fyra till två, vilket minskar drift- och servicekostnader, berättar Jakob Morelius, energiingenjör Caverion.
Jakob har följt renoveringen genom hela projektet för att säkra att alla energibesparande åtgärder genomförs på rätt sätt så att den beräknade energibesparingen verkligen uppnås.
– Vi har haft en bra dialog med Caverion under renoveringen. Det har blivit ett bra badhus med den gamla känslan kvar och jag och är nöjd med resultatet, säger Anders Allöv.
Catarina Pettersson, kommunstyrelsens ordförande instämmer:
– Det har blivit jättefint. Nu ser jag fram emot att följa upp energianvändningen. Kommer den minska som beräknat? Förutom badhuset har vår kommun ett stort antal fastigheter av olika typer. Kan vi minska energianvändningen i alla dem, och bidra till ökad hållbarhet, så är det positivt, inte bara för kommunen utan också för våra invånare och de övergripande klimatmålen.